|
|||||
Lars-Erik Norrström is since 30 years a pianist and composer on professional basis. He has given performances as a member of different groups as well as solo recitals on jazz stages and jazz festivals in Sweden, Scandinavia, Europe and South-Africa. Lars-Erik has received judgements like "A blinding piano soloist", "Norrström is a brilliant composer", and "Lars- Erik Norrström impersonates the compromiseless artist". Earlier works by Lars-Erik Norrström are released on albums, commended by the critics, with the groups "Kejsaren", "ARP", "Corpo" and on his solo album "Let's take another dream". |
|||||
lars-erik
norrström trio Electric Bass player Owe Almgren got his education at the Conservatory of Gothenburg, Sweden where he graduated in 1994. He has since then been active as a freelance R&B & HipHop musician, composer, teacher and arranger. Owe has arranged music for "Bohuslän Big Band", as well as for the swedish singer Claes Jansson, he has played with Jojje Wadenius, "TG Evil Orchestra" and the duo "Bastu" together with Yasuhito Mori, to mention a few. He is also currently working in a duo with singer Karin Burman. Drummer Terje Sundby lives in Gothenburg, Sweden, working as a musician, composer, and teacher. He is an associate professor at the Conservatory of Ingesund as well as the "rhythmic" Conservatory of Ålborg , Denmark. Terje is represented with compositions and arrangements of his own on four CD-albums with the Swedish group "Corpo", and as a leader with his own band on the CD "YNDE". He has since the age of 17 been performing in Scandinavia, Europe, and South-Africa playing with many different groups and jazz artists such as Palle Danielsson, Anders Jormin, Joakim Milder, Thomas Stanko, Lennart Åberg, Anders Bergcrantz, Lina Nyberg. |
|||||
the trio has released 5 CD's, idag, vogel, still alive, poetic licence and ariadne | |||||
|
|||||
reviews | |||||
On the CD Ariadne: | |||||
Den här trion brukar få bra kritik, och frågan är om inte detta femte album är det främsta hittills. Samspelet fungerar utmärkt, och trion rör sig mycket ledigt mellan olika uttrycksformer. Utöver Lars-Erik Norrström (piano/keyboard) hörs Terje Sundby (trummor) och Owe Almgren (elbas). 13 stycken ryms totalt på Ariadne – för kompositioner och arrangemang svarar Skummeslövsstrandsmusikern Norrström själv. Variationen är stor. Luftiga passager blandas med hektiska förlopp. Särskilt framträdande är de lyriska stråken, där en svensk folkton ofta stiger upp, och steget till konstmusik ligger också ganska nära. Samtidigt bjuds spännande klanger, inte minst på ”Ciss”, där man tycker sig höra ett eko av Joe Zawinul. Trion föder även en hel del fri improvisation. En intressant resa, utgiven av lilla halländska bolaget LJ Records. (Gert-Ove Fridlund, Hallandsposten juni 2010) |
Tittelen
på albumet "Ariadne" er hentet fra gresk mytologi og er Lars-Erik
Norrström trios femte utgivelse. Det undres ofte over hvorfor svensk
folkemusikk alltid har hatt et så sterkt grep på svensk jazz. "Ariadne"
er heller ikke noe unntak, selv om tittelen skulle peke på noe annet.
De sterke båndene mellom svensk jazz od folkemusikk har befestet seg
internasjonalt, ikke minst takket avdøde pianist Esbjörn Svensson og
hans e.s.t. På "Dancing lines" gjør pianisten Lars-Erik Norrström det
lille ekstra Bill Evans-trikset med vakre harmonier, slik at temaenen
blir ruvende og delikate. Kulde og frost er like om hjørnetog elbassist
Owe Almgren leverer sine soloprestasjoner på "December". Krydret med
sine Jaco Pastorius prestasjoner er dette like stilfullt oge lekkert
som originalen. Terje Sundby, født i Sverige med norske aner, er
heleten som gir liv med stødige trommevirvler på den experimentelle
"Crossings". Romantiske svisker som "One" og "Nocturne" setter et
verdig punktum. (Lasse Haugen, norska Jazznytt) |
||||
On the CD Poetic Licence: | |||||
De
som har ett särskilt intresse för den västliga svenska jazzscenen
och särdeles för dess pianister är säkerligen bekanta
med Lars - Erik Norrströms avsevärda kvalifikationer, både
som instrumentalist och kompositör - kanske för hans medverkan
i grupper som Kejsaren, Arp och Corpo. Eller varför inte via soloplattan
" Let´s take another dream "...I bredare lyssnarkretsar
är han kanhända något av en doldis trots två decenniers
professionell verksamhet som fört honom runt både hela Norden
och Europa. Den här plattan är en förträfflig öronöppnare
för den som eventuellt missat honom och vill täppa till den luckan
i kunskapen om samtida jazzpiano av högkaratig halt.Han har alltså
en trio och detta är fjärde cd'n med den gruppen. Owe Almgren
spelar elbas och Terje Sundby trummor och Norrström själv växlar
mellan flygeln och olika keyboards. Tolv kompositioner - alla utom en som
kollektivet står för - av Norrströms penna visar upp en
grupp med den självfallna, täta inbördes förståelse
som långt samarbete leder till. Och individuellt är det fråga
om lysande musiker; Norrströms spel är fullt av komplexitet, men
utmejslat och klart artikulerat, Almgren har nog få jämlikar
på sitt instrument och att Sundby förutom att vara en utomordentlig
slagverkare också är framstående kompositör skiner
igenom i hans osvikliga känsla för helheten.Variationsrik bredd
i stämningar och klang är ett plus till. (Johnny Olsson, Nya Wermlands-Tidningen nov 2007) |
"Poetic
licence" (LJ Records) bjuder på tämligen "fritt"
piano, men det första jag kommer att tänka på när pianot
strömmar ur högtalarna är faktiskt Jan Johansson! Delikat
anslag. Vet inte om Norrström har något djupare förhållande
till "Janne", men där finns en sorts själarnas samröre
i anslaget och temperaturen mellan de båda. "Janne" kunde
inte spela "fult", och det verkar som om Norrström har samma
anlag. Lyssna bara på de första takterna av "Rain".
Lyriskt och med en inte så liten doft av folkton. Likaså i "August"
som följer därpå. Det är nästan andäktigt
till sin karaktär. Trion kompletteras av Owe Almgren elektrisk bas
och Terje Sundby slagverk. Norrström skiftar mellan flygel och keyboard.
Det är också han som skrivit 99 procent av materialet. Jag gillar
det här. Mest för hur musiken andas, men också för
trions fenomenala samarbete. (Tor-Björn Lyrhed , Linköpings-Posten dec 2007) |
||||
Fräsch
västkustjazz, intrikat, växlingsrik och personlig. Pianisten
från Skummeslövsstrand fraserar kristallklart distinkt på
akustisk och elektronisk klaviatur. I teman såväl som improvisationer
följer han egna vägar, som inte alltid möter lyssnarens
förväntningar. I den klangliga och melodiska uppfinningsrikedomen
finns en spännande musikalisk personlighet med stark integritet att
upptäcka.Till trions dynamiska energiflöde bidrar i hög
grad slagverkaren Terje Sundbys lätta handlag och elbasisten Owe
Almgrens flyhänta precision. Vackra meditationer ("Maric")
omväxlar med sturigt envetna utbrott ("Bass song") och
styggt sväng ("Let's take another dream"). Den enastående
gruppkommunikationen framgår inte minst tydligt i den kollektiva
improvisationen "In the studio". |
|||||
. | |||||
On
the CD idag:
|
|||||
. | |||||
. | |||||
- A piano trio with verve, savvy and lots of interesting ideas to expound upon, the leader of this date, keyboardist Lars-Erik Norrstrom garners superb support from bassist Bruno Raberg and drummer Terje Sundby as the musicians take the listener on a whirlwind tour of this time honored jazz-based format. | Norrstrom's
music and approach to jazz piano spans classic Bill Evans-ish nuance, swing
and subtly to synth based free-jazz style dialogue amid synergistic interplay
and polytonal themes. - (Glenn Astarita www.allaboutjazz.com) |
||||
|
|||||
- The Lars-Erik Norrström Trio is a brilliant trio from Sweden whose members include Lars-Erik Norrström on piano and keyboards, Bruno Råberg on acoustic bass, and Terje Sundby on drums. Their debut CD is titled Idag. It contains 15 compositions all written by Norrström except for "Sculpture II", which is the third part of the free collective improvisational suite originally presented on Bruno Råberg's CD entitled Presence. The trio is in great form with this exciting collection of free jazz compositions that charcterize the trio's collective improvisational skills and their ability to depict several free-form patterns without the usual preset harmonic or formal structures. The trio bends, expands, and reshapes the rules of counterpoint on such songs as "Ship to Vega", which opens with a Baroque-like basso continuo and then shifts into a free improvisation by the full ensemble. |
"Africa" is astounding. The song opens slowly with a vocal tuning
and then suddenly the trio abandons the process and sets a free and crative
blaze to the song's contrapuntal fabric. Lars-Erik Norrström is an
excellent pianist who emphasizes the complete independence of component
melodies while simultaneously evoking several moods at once from the piano.
Norrström's selection of significant motives and phrases and their
duplication in this great arrangement along with the superior rhythmic accompaniment
of Råberg's bass and Sundby's amazing drumming on this piece is electrifying.
Lars-Erik Norrström Trio gives an awesome clinic that provokes and
expands the definition of free jazz and it's well worth the 60 minutes.
- (Paula Edelstein, All Music Guide) |
||||
|
|||||
- The pianist Lars-Erik Norrström is a musician who seems to love to perform his music free from all expectations. His rhytmic vigour and his never ending melodic flow makes him stand out as a genuine representative for a timeless musicianship. On his own terms though, he is constantly working with the unexpected. In creativity and innovation is often inherit the ability to ignore limitations and obstacles. It is about going beyond the frames that tradition and habit has imposed on a dated or typical of the age artistic expression. Norrström is pursuing his cause uncompromisingly, yet with a complete conviction and an immovable sense of being on the right track. | In
fourteen compositions of his own, some of them as loose thematic sketches,
Norrström lets his brilliant accompaniment - bass player Bruno Råberg,
living and working in the US, and drummer Terje Sundby - build the rhytmic
complexity up, creating dynamics and awareness that will leave few untouched.
The trio is working with ease, listening and feeling each others ideas,
adding and subtracting. There is something intuitive, almost telepathic
in their playing together, fascinating in its lack of prestige and gestures.
They seem to have a signalling system of their own in which every individual
intention is commented by somebody else. It is a strange and exciting experience
that takes a good amount of time to "consume". -
(Christer Nilsson, YSTADS ALLEHANDA) |
||||
. | |||||
.
|
|||||
-
Nu har Lars-Erik kommit med en utsökt trio-Cd som visar på hans
musikaliska bredd och fantasi. - - Väljer man 2 av de 15 melodierna för att visa på spännvidden i musiken får det bli underbart vackra akustiska balladen "on your father's arm" och elektrifierade energifyllda rytmglada "patterns for freeform". - (Gunnar Holmberg, Vestmanlands läns tidning) |
- Lars-Erik Norrströms kompositioner har variation, energi och dynamik lika väl som mjuk skönhet, här i skivan varvat med smakfull känsla till en spännande musikstund. -
|
||||
-
Redan inledningen ger en vink om att detta album kommer att bjuda på
något alldeles extra. Norrström formligen exploderar i ett furiöst
pianosolo. - - I trion ingår basisten Bruno Råberg och trumslagaren Terje Sundby, båda idealiska musiker i Norrströms mångskiftande musikvärld. - - "on your father's arm" är ett förtjusande pianostycke, så melodiskt att en textförfattare skulle bli överlycklig. - (Lennart Blomberg GöTEBORGS POSTEN)] |
-
Det är en energirik och intensiv musik trion presenterar. Råberg
och Sundby kompletterar väl och svarar på Norrströms improvisatoriska
inviter, fast på olika sätt. Råbergs bas ligger stadigt
förankrad i ramverket, medan Sundby ömsom driver på, ömsom
avvaktar och markerar de spelidéer som Norrström plockar fram.
- - Sammantaget blev det ett spännande, omväxlande och ibland oväntat resultat denna julidag förra sommaren, och som Lars-Erik Norrström konstaterar på konvolutet "i morgon spelar vi något annat - (Ulf Thelander - ORKESTERJOURNALEN) |
||||
|
|||||
- Plötsligt
kommer en stor blåsensemble in i trion, ett Basie-riff från
30-talet, innan jag fattar att det är någon elektrisk koppling
på keyboard, ett roligt flerskiktat ljud. - -Ett mycket läckert pianospel..... - (Ingemar Glanzelius - DAGENS NYHETER) |
|||||
-
Lars-Erik Norrström, pianist och kompositör verksam i Laholm,
har länge tillhört de mest självständiga artisterna
på den svenska jazzscenen. Den musikaliska integriteten är stark,
endera han framträder på egen hand eller i skilda konstellationer.
Som mångsidig komponist äger han utpräglad känsla för
bildmättade flöden, ofta framburna med elektronisk klaviatur.
På "Idag" (LJ-Records/CDA) fortsätter Norrström
att utveckla sin musik. Albumets titel anger att de nya styckena markerar
ett nedslag, ett led i en föränderlig kreativ process. - |
- ....en
välfungerande trio, som effektivt kopplar skrivet material till naturlig
improvisation. - (Gert-Ove Fridlund - HALLANDSPOSTEN) |
||||
On the CD "Vogel": | |||||
- Following up his first effort, 2000's Idag, Swedish pianist Lars-Erik Norrstrom reconvenes the same trio for Vogel, another album of spirited jazz with a predilection towards free improvisation which, while broad in its scope, is miniature in its approach. There are no long-winded freeform explorations here; instead Norrstrom keeps things succinct, resulting in fifteen pieces that display a broad palette of musical colours. Listeners take note: while the album starts off in a more conventional piano trio setting, by about a third into the album Norrstrom introduces synthesizers and recorders to the mix, further deepening the sonic ambience. While there are clear nods to Bill Evans, especially in the more lyrical tracks including the opener,"June," and the closer, "Hannele's Sea," there is a strong sense of Swedish folk music, as demonstrated in "Ice Flowers." There are a number of free pieces, including the four group improvisations "Vogel II", "Vogel III", "Vogel V" and "Vogel XIV"; throughout there is a sense of space, an openness that clearly suggests roots in European post-impressionism. Norrstrom chooses unusual textures on the synthesizer, sometimes jarring and angular, as in "Installation III," other times glass-like and soothing, as in "Dirge." | Throughout
he manages to find memorable motifs, even in more extroverted tracks like
"Piano Surprise," which begins with a Cecil Taylor-like attack
and then settles into a more spacious piano solo before the trio comes in
for a brief, synthesizer-driven, high energy coda. Bassist Bruno Raberg,
who now resides in Boston as an associate professor at the Berklee College
of Music, demonstrates sensitivity, and an almost elastic ability to work
within the wide number of musical contexts presented on the album. The tender
ballad "Saknad" is a showcase for his rich tone and deeply lyrical
approach. His ability to anchor the proceedings while at the same time providing
the push-and-pull necessary in a freer group improvisational context is
no surprise, as his own album, this year's Ascensio also testifies. Drummer
Terje Sundby, whose résumé includes a veritable who's who
of modern Swedish jazz, is the perfect foil for Norrstrom and Raberg. His
opening solo on Raberg's "It's a Long Way to Vase" reveals a percussionist
with as strong a melodic sense as his musical compatriots. Vogel is a fine
sophomore effort from a pianist who, in blending lyrical melodic ideas within
a free jazz context, in combining a naturalistic approach with a broader
sonic palette, and in keeping together a clearly sensitive and simpatico
trio, is developing a highly personal approach to improvised music.
- (John Kelman www.allaboutjazz.com) |
||||
|
|||||
-
Att Lars-Erik Norrström är en av landets mest spännande musiker
har stått klart för mig ända sedan början av 80-talet
då han debuterade på skiva. Förutom att vara en lysande
pianist är Norrström också kompositör. I sin ungdom
studerade han för tonsättaren Werner Wolf Glaser. Detta lyser
igenom i albumets mer genomkomponerade stycken. Norrström växlar
mellan piano och elektroniska instrument. Titelspåret visar sig vara
en minisvit, utarbetad av trions medlemmar; förutom Norrström
är de basisten Bruno Råberg och slagverkaren Terje Sundby. Av
de elektro-akustiska styckena fastnar jag för Dirge, en sorgesång
som nästan ropar efter en text. - (Lennart Blomberg i Göteborgs-Posten) |
-
Pianisten och keyboardspelaren Lars-Erik Norrström återkommer
med sin trio. Förra albumet "idag" presenterades i OJ 9/00.
Liksom där ingår en svit av korta nummer. Här är de
kollektivt skapade av trion och sinsemellan mycket varierade. Albumet inleds
mjukt och melodiskt i June medan Hologram har kärvare tonfall. New
Hope påminner om melodier som Charlie Parker skrev. Blueskänsla
finns även i Installation III. Och visst kan kompet vara pådrivande
och svängigt. Långsamt flöjtspel är pålagt i
Ice Flowers. Keyboardklangerna är ofta svävande och passar in
i sammanhanget. Norrström spelar piano långsamt och känsligt
i Saknad. Där, liksom i flera andra nummer, är Bruno Råbergs
basspel mäktigt. Han är sedan 1981 verksam i Boston, USA, där
han leder egna grupper och har gjort ett antal skivor, han är en stor
tillgång i Lars-Erik Norrström Trio. - (Sven Boija i Orkester-Journalen) |
||||
|
|||||
-
Jag har tidigare uttryckt min förtjusning för Laholmspianisten
Lars-Erik Norrström och hans trio, senast då de spelade på
Sturegymnasiet i Halmstad. Nu har trion kommit med sin andra cd och jag
finner ingen anledning att ändra mitt omdöme om trion från
den konserten. - - . . . visade på ett övertygande och medryckande sätt att jazzen inte bara lever i det förgångna utan fortsätter att utvecklas. Lars-Eriks egna kompositioner är underfundigt intrikata och besitter ofta en skönhet långt bortom det banala. Han är samtidigt en både spännande och driven improvisatör som är värd en långt större uppmärksamhet och uppskattning. . . - (Thore Rösnes i Hallands-Posten) |
-
även om den fria improvisationsmusiken inte precis är min favoritlikör,
kan jag inte undgå att fängslas och fascineras av det nya albumet
"Vogel" med Laholmspianisten och dito kompositören Lars-Erik
Norrströms trio. Tillsammans med basisten Bruno Råberg, en gång
i tiden medlem av vår eminente trombonist Eje Thelins grupp men bosatt
och verksam i Boston, Massachusets, sen 1981, och Göteborgstrummisen
Terje Sundby bjuder han på en nära timslång musikalisk
resa kännetecknad av energi, dynamik och - inte minst - spännande
klanger och snabba musikaliska scenförändringar. Att dessa rutinerade
och likatänkande musiker trivs fint tillsammans visade de redan på
debutalbumet "Idag" och det framgår inte mindre tydligt
av uppföljaren "Vogel" från LJ Records. (Kåbe Lidén i Smålänningen) |
||||
|
|||||
- EXKLUSIV
JAZZPOESI. Känslan som omedelbart infinner sig är ett intensivt
musikpoetiskt allvar som gör mig på andligt humör. - (Gunilla Mosén i LIRA) |
|||||
|
|||||
-
Det pratas mycket om svensk jazz. På gång. Fräsch. Framgångsrik.
Sällan att jag i dessa sammanhang möter namnet Lars-Erik Norrström
(f 1946), men för mig står denne pianist för något
nytt, utvecklande och spännande. Trion kom med ny skiva tidigare i
år, "Vogel". En briljant cd, där Norrström varvar ett mjukt,
smärtfullt vackert tangentspel med fria utflykter tillsammans med medmusikanterna
Bruno Råberg (bas) och Terje Sundby (trummor). Storheten finns i den
orädda attityden. Hur trion vågar - och klarar - att blanda det
melodiskt enkla och sköna med helt andra klanger och med mer abrupt
och disharmonisk musik. Trions tidigare cd "Idag" går in under samma
tak. Men så finns här både ett stort musikaliskt kunnande,
en bred erfarenhet och en ungdomlig nyfikenhet. - (Sune Johannesson i Kristianstadbladet) |
|||||
|
|||||
On the CD "Still Alive": | |||||
-
Norrström's piano gnistrar som en stjärnhimmel i januari. Hans
syntar borrar och röjer. Terje Sundby's trummor kokar som en häxbrygd
och Owe Almgren's elbas ger hela denna skapelse en nerv och spänning
som får mitt nackhår att resa sig. Här finns också
dynamik på alla fronter och i alla bemärkelser. Tempot går
upp och det går ner. Dessa tre modiga musiker kan också konsten
att låta pauser bli en del av skapandet. Det är sällan man
hör något sådant. Men när man gör det blir man
glad. Ljudbilden ligger också så nära att man nästan
kan kan sträcka ut och känna på pianolocket. Riktigt bra
minsann! -
(Bo Levander, Jönköpings-Posten, 5 maj 2005) |
-
....Hans spil er fabulerende, undersøgende og undertiden meditativt
- for så indimellem at være sprælsk overstadigt. Det er
næsten blevet en frase, men STILL ALIVE hører til blandt de
udgivelser, der giver nye oplevelser for hver gennem-lytning. Norrstrøm
får formidabel opbakning af Terje Sundbys trommespil og Owe Almgrens
el-bas.... - - ....STILL ALIVE er en smuk cd, der spender fra helt fri musik till det medrivende melodiske numre. (Ole Nimand, tidningen JazzSpecial , Danmark) |
||||
|
|||||
-
...Den musik han skriver är intressant och har djupt nära poesi
i mycket. Som de båda inledande spåren, "Dulcinea"
och "October song", samt längre in i skivan, "The Trio
III" och även "The Trio I", som dock har mer tryck och
attack i spelet även om mycket poesi finns här. Spår Lars-Erik
spelar akustiskt piano i stämningsfulla vackra toner. Och dessa är
det som tilltalar mig allra mest. Ordentlig attack och tryck i spelet finner
vi när Lars-Erik spelar sina elektrifierade, litet tuffare keyboards.
Som "BO's delight" och "A giant new dream", där
det är tätt triospel i nära samförstånd mellan
honom, Owe Almgren, elbas och Terje Sundby trummor. Pumpande rytmiskt utåtriktade
är "I play therefore I am" och även något lugnare
"Bill 2".... - (Thord Ehnberg, tidningen Ljusnan, 5 april 2005) |
-
Ännu en intressant inspelning på det svenska skivmärket
LJ - records. Det handlar om en trio ledd av pianisten och keyboardisten
Lars-Erik Norrström, en veteran som har valt personliga vägar
hellre än att följa som tvåa i en tradition som han inte
längre känner som sin. Det presenteras en tät rytm: Trumslagaren
Terje Sundby och elbasisten Owe Almgren gör en musik som speglar deras
djupa kunskap om mainstream jazz. I stycken med akustiskt piano låter
det mera lyriskt och uttrycksfullt med varje liten not genomtänkt och
studerad in i minsta detalj. Det handlar om en ganska omväxlande skiva
med en mycket modern approach, men med mycket få referensmodeller.
Norrström och hans skickliga partners söker egna vägar utan
att lämna det akustiska definitivt - med ett utförande i bästa
stil - och med det elektriska i vilket det finns ganska originella ögonblick.
Sammantaget en lyckad inspelning av en trio som vågar mycket för
att utforska det nya, och som har hittat en egen uttrycksfull väg som
lämnar ett löfte om ytterligare utveckling. -
Cosimo Parisi, översatt från en italiensk websida) |
||||
|